fredag, februari 16, 2007

OOOOOOJ va lååååååångt!!

Gött....det är fredag! I´m happy.....

Blev en kort vecka det här, har bara jobbat torsdag och fredag, skulle inte ha ett skit emot o ha det såhär för jämnan! :) Men oj vad dyrt det skulle bli.... det skulle inte va ett dugg bra för min nyfunna "försöka vara ekonomisk" stil!

Jag vet fan inte hur jag blev uppfostrad när jag va liten.
Har några filosofier enågende det och varför jag blivit som jag blivit....... snackar nu närmast om min ekonomi!
Jag tror nämligen att mammsen o pappsen, som kom hit från bistraste Finland i början på 70 talet, endast 17 år gamla..... inte hade de så fett i plånkan! Mitt i allt föds jag, en snäll liten tjej som var lillgammal som få o lärde sig svenska genom den hårda vägen....på gården.... där alla söta svenska tjejer skrattade när jag försökte prata svenska! Skam den som ger sig... på två veckor pratade jag klockren svenska enligt pappa. BLÄÄÄÄÄ till dom elaka tjejerna!
Nåja.....

Pengar va inget vi hade när jag va liten, ärvde den ena gamla ruckliga cykeln efter den andra, fick min första sprillans cykel när jag va 13 år, JAG GRÄÄÄÄT!!! En ljusblå DBS... jag skämdes lite över sadeln för den va så pinsamt lång....men jag ÄLSKADE den ändå...blev mest o sitta o cykla!

Pappa lyckades till slut med sitt företag.... men då hade ju jag redan flyttat hemifrån. Jag flyttade ihop med min kille när jag va 16 år, o så förlovade vi oss.....Åkte i hans skitcoola sänkta VOLVO 240 med lågprofildäck o skitsnygga alu-fälgar till grannstaden, satt på restaurang o så bytte vi ringar! Det höll ett halvår efter det... snark! Han va snål som faaaan dessutom.....
Nåja...

När jag väl började tjäna egna pengar tog som slut på några dagar....JÄMT. Jag kunde inte hålla i pengar en enda sekund! Ungefär som jag är tidsoptimist så är jag pengoptimist! Jag tror att det räcker hela månaden...o det räcker för mig!

I mitt förra förhållande bråkade vi jämt om pengar... "Vadå sa jag"...när jag köpt ett par nya Diesel jeans för 1200 kr när vi hade 1200 kr kvar att leva på den månaden.... Jag vet, idiotiskt.... men jag kunde inte hjälpa det!

När jag sen blev själv (inte konstigt tänker ni nu, hahaha).... aja, det var av andra anledningar vi separerade...så fick jag ju verkligen smaka på den fattiga bottenskiten! Pengarna räckte inte....Shit..... jag räknade varje krona, handlade bara REA och på billighetsmatvaruaffärer! Ändå fanns det inte tillräckligt. Till slut fick jag göra nåt jag alltid varit för stolt för... LÅNA AV PAPPA! O flera gånger dessutom.....Gaaaaaaaaaah...jag hatart!

Efter det bestämde jag mig att nu får det va nog... över 30 o klarar mig fan inte själv!

Då träffa jag en ny slösa..... min man som var en kopia på mig som "oekonomisk"..... Så i början stod jag för "nejandet" av diverse inköp. Kände mig som en tråkig morsa med för lite bidrag.... SNARK! Nu har vi dock hittat nåt gyllene mellanväg o är jävligt lika i våra beslut om o slösa eller inte slösa.... Det fröstnämnda vinner oftast....

MEN LÄR MIG, det gör jag nog aldrig!

7 kommentarer:

Anonym sa...

Ehum tvillingsjäl kanske??

Jag mår såååå dåligt när jag inte kan spontanshoppa..Men jag har gått från Slösa till Supersnål
(ibland)
Men jag har oxå lärt mej den hårda vägen..Samt lånat av min tålmodige och superekonomiska far..

Nää helgen ska bli såå lugn så..Ska inte sticka ut näbben utanför dörrn knappt..

KRAAAAAM

/Cian

Anonym sa...

Tänkte faktiskt senast igår på shopping när jag insåg att den svarta jackan jag tog på mig förmodligen har ca 15 år på nacken. Jag är egentligen ekonomiskt lagd men jag gav upp hela den biten efter fru och barn. Nu säger jag bara "jaja" till allt. En fru som inte får shoppa är ett helvete att handskas med. Det är helt enkelt inte värt det.

niinis sa...

Cian: Ja, vi är nog lite soulmates sådär... men ibland är det nog inte bra det... i alla fall inte för vår ekonomi!

Fler än jag som lånar av pappsen... :)

Chris: Du var mig en MYCKET förståndig man... MYCKET förståndig! Du är drillad o klar hör jag... :)

Anonym sa...

hmmm... min kära sambo brukar läsa din dagbok så jag kan inte gärna ljuga och säga att jag är precis tvärtemot dig :)))))))))

Nejdå.. jag har varit en hopplös slösa, men på sista åren har jag lärt mig att prioritera rätt.. har gått på en del smällar i ekonomin, som jag inte vill va med om igen :(

Men visst är det roligare att slösa än att spara.. det skriver jag under på..

kraaaaaam.. och tusen tack för din fina hälsning idag.. kan du inte ta med familjen och komma och fika nån dag? Vi ringer till H&M, J&K och T&E också så kan ni väl komma allihopa?!?! Det vore underbart kul med en kusinfamiljdate :)

<3
Ulrica

Anonym sa...

Vet hur det e jag kan inte heller hjälpa't ;)

Om jag ändå shoppade nåt annat än konserver Hummmm :/
Det måste va fel på mig eller nåt...

Varje månad hittar jag massor jag behöver men som jag inte kan köpa...undrar varför??? :o

/Kram sålänge o ha en bra helg

Anonym sa...

Ååååh fler som inte växt upp :)
Jag är alltid som tonårstjejen och min gubbe som den stränga farsan, ha ha...

Det är så tråkigt med ekonomi och pengar att jag helst inte vill se skiten - bara ha ett skönt Amex som jag kan använda när helst jag vill :)

Min stackars man får betala räkningar och hålla koll på ekonomin, är det bra månader så ger han mig ett "go" - annars ett "no".

Löjligt. Jag är asså 32 år.

Anonym sa...

Du har ett fantastiskt sätt att uttrycka dig på.

Jag hatart....Så säger vi här i Västergötland och jag undrar om det inte bodde en liten skaraborgare på gården när du började prata svenska. *flin*

Jag minns min första egna lön. Jag jobbade på Skara Sommarland och tjänade som 17-åring hela 1.500 spänn på två veckor. Kändes helt overkligt och jag liksom du slösade allt på kläder. Visserligen bodde jag hemma då och hade även studiebidrag.

Närhelst jag ville ha något, ny cykel eller en dyr vinterjacka behövde fostermodern bara ringa till min då hemmahörande kommun och be om pengar. Lätt som en plätt och helt sjukt.

Man lever som man lär eller hur säger man. Jag är hyfsat ekonomisk nu och har ett par tusen kvar på kontot när nästa "lön/utbetalning" kommer. Nu ska jag dock leva på a-kassan (inte alltför länge hoppas jag) och vi får se hur det går.

Ha det så bra i helgen. Kram