Aj.....

Att bero på Pendelilskan`s blåsa i inlägget så kommer jag ihåg en sak från min barndom!

Jag var 5 år och mamma o pappa hade bestämt att jag skulle till en riktig fotograf för första gången. Mamma hade verkligen VIRKAT en rosa/blå klänning med tillhörande rosa/blå mössa. Det satt såna festliga rosa lösa blommor som hängde på en tråd på mössan. Dom skulle placeras sådär perfekt för att det skulle se fint ut. Den virkade klänningen vägde en hel del att ha på sig.

På den tiden hade jag ett tjock brunt hår med en längd till axlarna ungefär. Mamma var nästintill fanatisk med att locka, borsta, kamma, fläta o tvätta detta hår.

Förberedelserna inför fotograferingen blev enligt det receptet. Någonstans på vägen blev det tajt om tid, kan tänka mig att mamma var väldigt stressad under tiden hon lockade håret.

Väl hos fotografen kunde inte Niinis hålla tillbaka gråten. Mamma trodde att det berodde på nervositet och började till slut bli märkbart irriterad över att "hon aldrig gråter såhär i vanliga fall och det var väl själva fan att hon skulle göra det just idag"!

Den stackars fotografen lyckades väl få något foto av mig där det inte rann stora krokodiltårar. Mycket bättre än så blev det inte trots den fina virkade klänningen och mössan, som dessutom fick fästas med hårnålar för att den ville trilla av annars.

Väl hemma skulle hårnålar och klänning tas av utav en irriterad mamma som precis fått betala en halv förmögenhet hos fotografen.

Då fick hon se den......... kommunens största vattenblåsa på örat. Den var ungefär lika stor som själva örat. Hon hade råbränt mig med locktången.
Mamma kan än idag må dåligt över den dagen. Å fotot, det hänger på väggen därhemma hos mor o far, som en liten komihågare på att man kanske ska skita i o locka sina ungar om jag nångång får en tjej!

Trevlig helg allihop!