Vill börja med o tacka alla mina underbara bloggisar för fin omtanke o för att ni alltid peppar när det behövs!! Tack Pendlis för fina sms.... *snyft*
Jag gjorde som ni sa...åkte hem från jobbet igår....o är hemma idag oxå! Kan kanppt sitta vid datorn förrän armarna börjar få domningar....snark! De e så det ser ut...o med tanke på att man har ett stillasittande jobb med en allt annat än ergonomisk sittplats framför datorn så får man väl bara godta att jag måste vila från jobbet ett tag.
Va hos kiropraktorn i tisdags o tror att de e det som kanske kan spöka! Eftersom jag konstaterats ha utmattninsg symtom så kan man kanske inte sätta igång i 180 km/h sdå fort man mår bra....det gjorde jag...jag har mått riktigt bra den senaste veckan o satte igång med mitt hektiska liv direkt! BIG NO NO...... då smäller det till o så är man helt slut igen!
FDan, jag har ju så svårt o acceptera det här.... svårt o acceptera att jag behöver vila o sätta mig själv i första hand ett tag...svårt o säga till pappa att jag pallar fan inte nu! Jag behöver vila.....
Men vad tror jag då..... inom loppet av 3 1/2 år så har jag separerat, haft ett ex efter mig som mått pyton i ett o ett halvt år, dåligt samvete för barnen, en mamma o pappa som inte acceptera separationen, en vän som vände mig ryggen, ny kille som ingen ville acceptera...varken hans nära o kära eller mina nära o kära, tampas med mamma o hennes klimakterie, hux flux planerar man bröllop i rasande fart...sov knappt..., giftermål, Theddes ångest, tufft ekonomiskt, barnaalstrande som gick åt skogen 2 ggr....MF 2 GGR på 2 MÅNADER!!!!!! Hmmmm..... det kanske kommer ifatt en vare sig man vill eller inte....
Symtomen har skrikt LUGNA DIG....o jag har bara kört på! Tror inte att jag nått den berömda väggen riktigt än....men jag är nog på god väg om jag inte stannar upp!!! Min kropp säger i alla fall det åt mig.....tror jag, eftersom dom inte hittar nån sjukdom!!
Men...det jobbiga är att acceptera det....
Men hörrni! Det går jäkligt upp o ner....dalar o fjällar..... o jag är glad när jag mår okej mindre glad när jag känner mig sämre! Det är väl så det är........ ledsamt!! Men jag försöker hålla humöret uppe!!
Alla ni underbara! Ha en underbar helg.... love U!!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
*Stora kramar*
Gumman...Vet knappt vad jag ska säja...Så jag skriker istället
JAG VILL OXÅ HA DITT MOBILNUMMER OCH KUNNA SKICKA SMS...
*Kramar om mera*
PÖSS
/Cian
Jag känner igen mig såååå i det du beskriver och jag ligger lite före dig mot målsnöret om man säger...
det e precis som du säger,det hinner ikapp förr eller senare.
Det syns inte utanpå heller och man kan till o med lura sig själv när man ser sig i spegeln men djupt rotat inom dig sker det saker hela tiden,stress ledssenhet obearbetat material som ligger på hög,allting måste klaffa...barn jobb hyra mat osv...det rullar på tills det säger STOPP!
Bra att du har insett o dragit i handbromsen,nu ska du bara andas tänka på dig själv,vila så mycket du kan och bara göra sånt som du mår bra utav,säg nej till allt annat även om det e skitsvårt.
Det handlar om dig nu och din familj.
*Klappar om dig och önskar dig allt lugn i världen just nu och många kramar förståss*
ÅH, jag lider verkligen med dig. Allt du varit med om på sistone låter riktigt tufft. Det är lätt att bara låta allt passera, man hinner liksom inte känna efter utan det kommer en dag när man minst anar det.
Jag gjorde oxå så en gång. Tog reda på allt om min barndom, journaler hit och dit. Lämnade min pojkvän sedan sju år, träffade pojkvännen, flyttade från stan i ett flux. PANG sa det en dag då jag bröt ihop fullständigt och ångrade mig big time.
Som tur är, är man stark inuti på något sätt och det är jag övertygad om att du oxå är. Precis som jag kommer du oxå över på andra sidan och då är du en stor erfarenhet rikare.
Man kan inte kväva det onda, det dyker upp ändå. Jag sållade mina tankar hos en kurator men det finns andra sätt. Min träning hjälper jättemycket, jag försöker fokusera på det positiva och lägger mer energi på morgondagen än på gårdagen.
Jag önskar dig allt gott och ser fram emot att få träffa dig snart. Ha en trevlig och mysig helg.
Du finns i mina tankar. Kram Malliz
Jag hoooppas innerligen att du taggar ner nu och vilar heeeeeela helgen.. bara lugn och ro.. absolut inget annat!!!
Annars får jag ta med dig ut i skogen när jag åker och fotar, så lämnar jag dig på en solig plats vid en sten bland blåsipporna och så får du sitta där tills jag fotat klart.. vilket tar mååånga timmar :o))
Men det är som du beskriver.. man tror att man kan hålla den där väggen på avstånd, tror att "jag är starkare än alla andra som går in i den".. men det är inte så tyvärr.. och med din historia så är det märkligt att du inte slagit i den hårdare än vad du har!!
KRAAAAM & PUSSSCHH
Ulrica
Okej Niinis. Bra gumman. Nu har du tagit steget. Du förstår - och agerar. Det är en bra start. Jag är glad att du tagit tag i det här nu...
Som du beskriver så har du ju haft ett HELVETE för att vara exakt. Vem fan hade inte sprungit in i väggen med det i bagaget?
Du är en tjej som fullständigt SPRUDLAR av energi och gnista så det här kommer du fixa GALANT!
Om någon fixar det så är det du älskade vän.
Va fan vad lust jag har att kvista över till din lilla stad nu och krama om dig STENHÅRT. Du är en nyvunnen vän och jag är så rädd om dig. Men jag vet att du kommer att hitta harmoni och balans snart. I am sure of it.
Tills vi hörs igen - ta det LUGNT.
Puss från mig.
Skicka en kommentar