Jag e förkyld o det suger, jag känner ingen smak så det kvittar om man äter eller inte. Jag är "flobbig" i hela skallen, som en medicinboll fylld med blöt isolering. Trodde väl inte jag skulle komma undan, en utlandsresa med AC inställd på 17 grader per natt och alla, ALLA jag pratar med är förkylda!
Just i detta nu sitter mina små grabbar, deras far med syskon och föräldrar på planet på väg till Egypten. Hjärtat värker.... jag e så jäkla fjantig, jag vet! Men dom tycker det va läskigt med o flyga, sen var man visst lite rädd för hajar som kan finnas i vattnet för att inte glömma maneter. O jag får inte vara me :( Ännu en baksida av separation, helt plötsligt är man totalt utesluten från vissa saker som händer i deras liv... som att åka på sin första utlandsresa. Är det inte meningen att mamma ska ska vara med o hålla handen då?!
Försöker intala mig själv att jag nog inte skulle vara bra att ha med på första flygresan, jag är SJUKT flygrädd. Maken får handen ihoptryckt och nedsvettad så fort vi nämner ordet start och landning! Den bästa positionen vid start och landning är jag liggandes med ansiktet nedborrat i hans axel, skakandes på benen medan jag hysteriskt nynnar nån skön trudelutt i skallen!
Vet inte om en 7 och 10 åring riktigt skulle bli lugnade av sin allt annat än flyglugna mamma!
Ni skulle hört mig igår. Jag ville ju givetvis ta på mig ansvaret att packa barnens kläder..... (för sånt klarar inte karlar, då blir det färger som inte matchar en sekund, alldeles för få kalsonger och inget varmt att kunna ta på sig ifall det skulle va kallt, ellerhur tjejjor ;)). Nåväl, jag packade för glatta livet, la oxå ner en liten peng med ett litet sött brev från mamma som en liten överraskning. Hela kvällen givk jag o tänkte på allt jag skulle KOMMA IHÅG o säga till pappan när han väl kom över för att hämta barnen! När han väl dök upp så sa jag nog inte ens hej utan började mala DIREKT. Mobilerna ska me och ha på hotellet, dom får inte gå ut för långt i vattnet, håll koll så dom inte försvinner när ni e på stan, ha solskydd ordentligt bla bla blaaaa! Stackars han..... man kan inte rå för! Jag vet att han e skitbra utan mitt gnabb, men då har jag i alla fall påminnt!!! :)
En mamma är väl alltid en mamma.
//Förkyld mamma
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Jag skulle vara lika nojig jag om min dotter skulle utomlands utan mig...
Skönt o höra!
Då är man inte ensam, sitter o kollar på nätet nu hur jag ska se när dom ska landa. Vet inte hur jag ska göra bara... hurghada heter flygplatsen, men va pratar man för språk i egypten o va heter flygplats på deras språk.... NOJJIG va ordet!
Åhh herregud..Jag skulle vara på helspänn och supernojjig...
jAAA... gissa om man är det, vill bara att dom ska landa nu....
Skicka en kommentar